Bakbundna händer och ihopsydda läppar

 vid ett kärr som ingen valt att se

 Omringad av bilder från mitt förflutna

 Krossat glas och tomhet,

 men det finns bara en sak i mina tankar

 Jag sträcker ut min hand

 Kyla och skräck omfamnar mig

 för att sedan genomsyra allt vid denna spegel



 Tankarnas rinnande vener

 Är detta vad vi lever för?

 Denna ständiga längtan efter din röst

 Varför svarar Du mig inte?



 Leende, kastar jag mig ut i det eviga

 för att omfamnas av mitt öde

 Detta vatten av besatthet blir min grav